X
Tipsa om den här sidan
Vilken e-postadress du vill skicka till?

Vem ska vi hälsa ifrån?

Inloggning Glömt lösenordet?

Axiologins tre dimensioner

Hartman identifierade tre värderingsdimensioner. Vi uppfattar det vi värderar som mest tillhörande antingen tankesystem (systemisk dimension), verkligheten som den är och fungerar (extrinsisk dimension) eller som en unik upplevelsekänsla (intrinsisk dimension).

En populärt beskrivningen av de tre dimensionerna följer här. Därefter kan du lättare ta till dig de fortsatta, mer teoretiskt beskrivande texterna för varje dimension.

När vi tänker i den systemiska dimensionen – tankesystemen - söker vi efter fakta. Vi vill veta hur det är. Exakt. Fakta kan mätas och kontrolleras. Definieras och fastställas. Därefter kan man logiskt avgöra vad slutsatsen blir om fakta placeras in i ett sammanhang där de får en mening. Det är som att göra ett Excelark där en beräkning ska utföras. Det förutsätter variabler med mätvärden och ett sätt att utvärdera vad mätvärdena ger.

Tänkandet i den extrinsiska dimensionen – verklighetens värld – handlar om att förstå hur saker och ting fungerar tillsammans och vilken nytta eller resultat det leder till. I verklighetens värld är det för kallt, lagom eller för varmt utomhus. I fakta-världen är det en viss Celsius-temperatur. I verklighetens dimension händer saker på ett sätt som bara delvis går att förutse. Man kan inte riktigt veta. Det krävs fantasi och erfarenhet för att avgöra hur tex ett visst sätt att presentera ett ärende kommer att fungera i en ledningsgrupp. Och det är resultatet som räknas. Det här är dimensionen där ”time is money”, där snabbaste vägen till målet är bäst och man kan pröva en sak för att se vad som händer och därefter improvisera för att fixa till det som hände.

I den intrinsiska dimensionen är varje relation unik, medan man i den extrinsiska kan tänka sig att skapa relationer på ungefär samma sätt med samma ”typ” av människor. Att se varje person som en unik individ gör att man vill skapa personliga, unika relationer. En sådan relation kan också finnas tex till kulturella yttringar som konst eller musik. Att se en annan individ som den unika person den är innebär att se den med sina erfarenheter, sin bakgrund, sin livssituation och sina personliga tankar och funderingar. Då blir alla unika och känslan i relationen påverkas av att veta vem man har framför sig. Vilket i sin tur leder till en anpassning till den personen, dvs om man själv har en förmåga till inlevelse i andra. Intuitionen är sättet för inlevelse.

Vad leder det egna värderingsmönstret till?
Vårt värderingsmönster bestämmer vår förmåga att uppfatta de tre dimensionerna och därmed vår uppfattning om omvärlden. I nästa steg värderar vi situationen logiskt, praktiskt eller intuitivt eller i kombinationer av dessa tre sätt. Vart och ett av dessa sätt är bäst för ´sin´ dimension. Men vi ser oftast de objekt vi värderar som kombinationer med varandra. Ett starkt varumärke tex innehåller flera bedömningssätt. För att stilla törsten kan en klassisk Coca-Cola fungera bra om den motsvarar min uppfattning om en bra törstsläckare (extrinsiskt). Sammansättningen av drycken har ett systemiskt värde och intresserar mig enbart om någon sannolik ingrediens i drycken skulle vara intressant. Men känslan vid förtäringen och inköpet kan också kännas som en symbolisk konsumtion. När en tidigare ledning för företaget beslöt att lägga ner den klassiska Colan startade ett intensivt motstånd mot företaget. Drycken symboliserar också det amerikanska, dvs representerar ett intrinsiskt värde och en livsstil.

Den Systemiska dimensionen - tankesystem
Detta är den dimension som handlar om tankesystem, dvs genomtänkta koncept. Tankemässiga idéer om hur saker ska vara. I den här dimensionen finns definitioner eller ideal, mätbara mål, strukturerat tänkande, policies, regler, lagar, instruktioner, vad man bör eller borde. Det handlar om perfektion. Om en person värderar någonting eller någon systemiskt så måste den person som värderas helt motsvara idealet. Med ett annat exempel har man endera följt lagen (en tankemässig uppfattning om hur vi ska agera, tex följa gällande hastighetsbegränsningar) eller också har man brutit mot lagen (inte motsvarat lagens tanke och regel, tex kört för fort). En person är antingen ärlig (en tankemässig uppfattning om det som sägs är sant eller osant) eller oärlig (säger inte det som är sant).

I den här dimensionen är värderingen baserad på ett totalt och fullständigt uppfyllande av en mental tankekonstruktion, tex om ärlighet eller hastighet. Ur en systemisk synvinkel finns ingenting delvis riktigt. Endera är hastigheten högre än den tillåtna eller inom tillåtna gränser. Endera kan man påvisa att man bröt mot lagen eller också var det man gjorde lagligt. Den systemiska dimensionen är en binär värld med antingen/eller, ja/nej, svart/vit. Det finns inga nyanser. Endera motsvaras iden eller normen eller inte.

De matematiska egenskaperna i denna dimension är finita (det innebär ett ändligt antal val och ett begränsat antal egenskaper för varje objekt). Det kan enbart finnas sådana egenskaper som är definierbara, mätbara och därmed objektiva. Den här dimensionen är förhärskande inom geometri, fysik och kemi, ideal, principer, -ismer av olika slag, policies och riktlinjer, organisationsstruktur, göra saker rätt, fördomar, planering, budget etc. När en person ägnar för mycket intresse åt denna dimension blir resultatet en överbetoning av att göra saker enligt regelboken, ett omfattande intresse för planering och att göra saker rätt, en stark tendens att mäta allt och alla mot en förutbestämd uppfattning av hur det ska vara samt en oförmåga att känna sig mottaglig för förändringar och överraskningar – om de inte är förutsebara.

När en person inte ägnar tillräcklig uppmärksamhet åt denna dimension blir resultatet en ovilja att följa policies och regler som bestäms av andra, en skepticism mot att använda tid och pengar på att planera för framtiden och en obehagskänsla när system är införda och fungerar.

Den Extrinsiska dimensionen - den relativa verklighetens värld
Detta är jämförelsernas och det praktiska tänkandets dimension. Den dimension där vissa egenskaper tas bort och saker jämförs med varandra i en relativ jämförelse. Den innehåller den verkliga världens element – verkligheten själv jämförd som bra/bättre/bäst och att uppfatta saker så som de ser ut jämfört med andra av sin typ. I den här dimensionen ser man saker och ting och deras egenskaper så som de uppfattas i olika sammanhang, tex det fallfärdiga huset som också är huset fyllt med möjligheter för den praktiske. ”Vi måste hitta den bästa chefen för logistikavdelningen” är tex en utgångspunkt för en rekrytering. I systemiskt tänkande skulle en sådan utgångspunkt enbart kunna bestämmas genom en synnerligen exakt kravprofil som tydligt anger vad logistikfunktionen i företaget egentligen sysslar med, vilka chefskrav som finns och hur mätningen av de sökande ska utföras så att objektiv jämförbarhet uppstår.

I den extrinsiska dimensionen däremot är samma utgångspunkt relativ. När vi vet vilka kandidater som finns kan rangordningen ske utifrån olika utgångspunkter. De kommer också att förändras under urvalets gång och till slut framstår någon som bäst utifrån relativa utgångspunkter förstärkt med en stark känsla att personen är bra (intrinsiskt).

Därför är den extrinsiska dimensionen en jämförande dimension där man bestämmer hur rik på egenskaper ett objekt eller en person är i relation till andra objekt eller personer. Denna dimension riktar sig egentligen inte till objekten eller personen i sig. Den riktar sig till hur ett objekt eller en person uppfyller ett antal egenskaper som liknande objekt eller personer förväntas ha. Andra exempel på relativa egenskaper är tex vad en konsult eller talare är värd i arvode. Särskilt talare har ett synnerligen relativt värde som kan skifta från 2.000 kr för ett par timmar över till 50.000 för samma tidsinsats. På ett seminarium kan dessutom en synnerligen känd person – tex Bill Clinton - ta arvoden i storleken 500.000 fortfarande för samma tidsrymd. Vad någon är värd i ekonomisk ersättning för att göra en viss insats är en synnerligen relativ bedömning.

Matematiskt sett innehåller denna dimension beräkningsbara, oändliga mängder med ändliga delmängder eller egenskaper. Med andra ord kan tex en utmärkt föreläsare för en kortare genomgång på kvällen ha fem karaktäristiska egenskaper (känd, kunnig inom området, medryckande, roande och dyr). Egenskaperna har valts från en lista med oändliga möjligheter att beskriva en talare som också innehåller fler faktorer än de som valts ovan (tex språkkunnig, utseende, ålder, klädsel, kontroversiell, yrke).

Den här dimensionen handlar om resultat och sunt förnuft, taktisk planering, trygghet i rollen och social tillfredsställelse. För en ledare handlar den om olika roller och att se verkliga sammanhang som svar på frågan varför det fungerar som det fungerar i verkligheten. Om en person tar för stor hänsyn till extrinsiska värden yttrar det sig i en överdriven uppskattning av att få saker gjorda, gärna genast. En ledare betonar ofta att det viktigare att göra något än att göra det rätt, dvs improvisation är lärande kring hur verkligheten egentligen fungerar. Därmed blir flexibilitet och praktisk smidighet viktiga.

När en person inte tar tillräcklig hänsyn till extrinsiska värden, visar det sig i en tendens att undvika oförutsägbara situationer, en underskattning av vad som behövs för att få saker gjorda och en benägenhet att undvika att uppfylla sociala normer och värden. Att bortse från relativa värden är också att inte intressera sig för det sätt på vilket personer positionerar sig i sin omvärld för att kunna påverka omvärlden (ett sätt att beskriva taktik).

Den Intrinsiska dimensionen - det enaståendes och unikas dimension
Detta är dimensionen som handlar om det unika i personer och objekt så som de existerar i sig själva. Här finns inge jämförelser, inget uppfyllande av grundbegrepp. Uppfyllandet av ett grundbegrepp (systemiskt) eller antalet egenskaper (extrinsiskt) nonchaleras till förmån för väsentlighet och existens. Detta är att värdera ett objekt eller en person med blicken riktad mot det enastående, väsentliga, unika eller andliga i existensen. Tex att en morgon sitta i yttre havsbandet uppfylld av harmoni när man ser soluppgången över havet omgiven av havsljud. Eller att på en gourmetrestaurang se den utsökta uppläggningen av varmrätten, känna doften och vara fylld av förväntningar på en läcker upplevelse för gommen!

När man beskriver eller värderar personer eller objekt i denna dimension, blir man personligen inblandad. Det finns ett ´självutlämnande´ till personen/objektet som inte finns närvarande i de två andra dimensionerna. Du läser mina exempel ovan och kan inte låta bli att fundera över mina personliga preferenser och upplevelser. Själv skulle du kanske välja något annat eller också möter du en själsfrände med samma preferenser. Men personen bakom texten blir plötsligt intressant.

För en ledare kan ett intrinsiskt värde vara den sanna glädjen att ha genomfört en svår förändring i företaget. Tex fått en organisationsförändring att accepteras och fungera. Eller att ha hittat den ledare som behövs för en kommande uppgift. Allt detta är unika situationer där den egna föreställningsvärlden har betraktat uppgiften som både personberoende och svår. Att lyckas är inte bara att nå ett målsatt resultat det är också en stor inre tillfredsställelse över att ha lyckats.

> Balans och förmåga mellan dimensionerna


NYTT PÅ WEBBPLATSEN

Fler nyheter

Vill du ha vårt
e-brev Att leda?



Praktiska tips för ditt ledarskap, nya rön inom ledarutveckling, aktuella debattämnen mm. 
 
Anmälan




© KonsultAkademin i Norden AB, 2017